Idag har jag hjälpt farmor att servera fika vid kyrkoruinen i Gryttjom.
Jag kallar det för "tantmöte", men vad är det egentligen som är tantigt med de?
Att gå på gudstjänst är inte tantigt! Att skära upp sockerkaka och servera
tevatten är inte heller precis tantigt. Så vart sitter tantigheten?

Kanske ser man det som en gammalrutin att gå till kyrkan,
att dom flesta i dagens samhälle faktiskt inte har en tro.
Åhneej! Jag tror att folk tror men än dom vet!
Det kanske låter konstigt men de flesta tror på nånting,
sen om det är jultomten eller en Gud, de bryr jag mig inte om,
men nånting är de! Och inte är det tantigt, det är helt rätt att våga tro!
Det säger jag inte för att jag är kristen utan för att det är bra, bra för självförtroendet
Bra att våga!


Tycker ni att jag är helt ute och cyklar får ni gärna lämna en kommentar!