Vad är vanlig?

Jag har idag umgåtts med min älskade Fia. Hon är för bra ska ni veta! Alla borde ha en egen Fia säger jag bara!
Just nu sitter jag på mitt rum och dricker kamomill te och äter citronavokado med keso. Det är kanske inte vad en femtonårig tjej vanligtvis äter en fredag kväll, men jag är nog inte så vanlig.
Så jag tänkte såhär, vad är typiskt Malin? Vad tänker folk när de här "Malin Fritzon"?
Helt ärligt så tror jag (och efter vad jag själv hört) folk tänker:
  • Hon kan babbla på hon! ujujuj
  • No life (att presentera sig som en kristen bonde får inte alltid folk att tycka det låter roligt)
  • Snäll
  • Ordning och reda
  • Läraren utan nyckel
  • "Henne kan jag nog fråga"
Jag ställde en fråga på facebook och twitter och det här är svaren:
  • Klackar och läppstift
  • Dålig humor (jag är nog den enda som tycker jag har bra humor, det har jag fått av pappa. Hahaha!)
  • Hjälpsam och snäll
  • Kyrkan
  • Tonårstant - tant
  • Vissa förknippar mig med skolan
  • Vissa känner/känner igen mig genom mina föräldrar
Det är inte alltid som man tänkt sig. Det märks ju faktiskt att vissa känner mig från kyrkan, vissa från skolan och vissa från "fritiden". Jag har tex inte läppstift och klackar i skolan ( inte den slags klackar iaf). Men nu kommer vi till nästa steg. Hur är en vanlig femtonåring? Det är lite svårt att säga vad som är vanlig och inte, är det tex vanligt att vara hjälpsam som femtonåring? I mitt "umgänge" så är det nog det, men det är för att de jag umgås med är antingen kristna eller har en hög halt sunt förnuft. Men klackar är nog rätt typiskt tonåring eller? Beror självklart på vad man här för typ av klackar men det är typ converse eller hög kilklack som gäller tycker jag mig se.
Nu går vi till min stora fråga, är det bra att vara vanlig? Jag tycker efter min egen hjärna se att jag inte är så vanlig, men är det bra eller dåligt? Bör man vara vanlig eller ovanlig? (nu lät det plötsligt mycket värre att inte vara vanlig, ovanlig) Ovanlig-udda-utstött? Hänger de tre ihop? Har man lätt att bli utstött om man inte är vanlig? Det är ju inte bra isåfall. Man kanske ska vara lagom vanlig då? Jag tror inte "smälta in i mängden" funkar, det är viktigt att vara en egen person och visa vem man är. Vad tycker du? Ska man vara vanlig och vad är vanlig egentligen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback