Kärlek är hemmets sol!

Idag när jag och Alice hade kommit hem från skolan, tog vi sparken och Elton med oss till Farmor. Farmor ringde igår och undrade om jag levde, (hm...kanske börjar bli lite dålig på att höra av mig?^^) och om jag kunde komma och plocka undan julsakerna. Eftersom att hon själv är gammal, så fixar hon inte att klättra på stegen upp till den lite lätt skrämmande vinden.
När jag konkat upp stegen från källaren, ställt den på plats och plockat ner kartongerna så började bortplockandet av tomtar.
Plötsligt kommer farfar in i köket där vi stod och packeterade och sa "de är nån som knackar", samtidigt som han pekar mot taket/vinden. Jag som är så enormt lättskrämd säger åt honom att sluta, eftersom att jag tror att han skämtar (och för att hålla mig själv lugn). Farfar går tillbaka till sin säng och forsätter med korsordslösningen, men ropar snart igen "nu hörde ni väl?!". Men inte hörde vi nått! Lite senare hörs en riktig tomtebultning i taket! Jag höll på att skita på mig! Och konstaterade på typ en millisekund att farfar inte alls skämtade, efter de försökte vi få farmor att höra och också. De rullades och knackades ovanför oss, och jag var livrädd! De måste ju vara ett spöke!
De andra alternativet var att nån kattunge smitit upp, eftersom att luckan inte var ordentligt stängd. Men hur kan en katt knacka 3ggr i taget, med någelunda jämna mellanrum? Jag får bara inte ihop de! 
Men när jag äntligen vågade följa med farmor ut i hallen till luckan, så var de två katter som syntes i den lilla springan.

Jag började fundera på om de var ett spöke där uppe som lurade upp katterna, och sedan spökade så att vi skulle tro att de var de och inte han/hon... Jag är bara smartare, så jag listade ut de!

Rubriken är en text på en bonad farmor har ovanför sängen. ;) Jag tycker den är så söt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback