Den magiska gränsen för rasism

Idag när jag borstade tänderna kollade jag mig i spegeln och tänkte att "Jo, jag har nog blivit lite brun ändå!". Jag forsatte min fundering med att tänka på att det är positivt att bli brun, eller hur? På sommaren ligger vi och steker för att bli bruna, trotts att risken för hudcancer finns. (Men man har ju risk att få cancer av allt, tänker du nu. Ja men man behöver ju inte utsätta sig för det i onödan. tycker jag)
Men varifrån kommer tanken med att det är positivt att bli brun, varför är målet på sommaren att vara brunast i klassen på hösten? Vem kom på det?
För det händer faktiskt allt för ofta att de människor som är bruna från födseln, blir illa behandlade för det. Jag skulle gissa på att minst 3/4 av alla afrikaner som emigrerat till Sverige har blivit kallade "Svartskalle", "Neger","Blatte" och allt vad det är. Varför det? Har folk det som hobby eller?
Många svenskar blir på sommrarna brunare än araber, vilka blir kallad svartskalle då? Inte svenskarna i alla fall! Det måste finnas någon magisk gräns, en gräns som säger att "den är det okej att vara oschysst mot".
Och de adopterade då. De som adopterades till sverige när det var små bebisar, är inte de svenskar? Jo de klart dem är det! Jag skulle säga att anser man sig själv som svensk och har svenskt medborgarskap så är man svensk.
Om vi går tillbaka till orden. Enligt svenska akademiens ordbok.
Neger, manlig individ tillhörande den människoras som är inhemsk i Central- o. Sydafrika o. som bl. a. kännetecknas av mycket mörk (stundom chokladbrun) hy, ulligt, krusigt hår, bred, platt näsa o. tjocka läppar. (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/)
Blatte, finns tyvär inte i ordlistan... (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/)
Svartskalle, det finns så mycket men om du intresserar dig för att läsa om det har du länken här (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/)
Det jag ville komma fram till är att orden i sig inte är så hemska, inte enligt mig i alla fall. Men att ständigt på ett negativt sätt bli påmind om att du inte är som alla andra, är inte något man uppskattar. Hur mycket vissa ändå tycker om att sticka ut och höras mest, så vill alla ändå på nått sätt passa in och vara en i mängden.
Om jag alltid skulle få höra "Äh, men du är ju kristen!" med en nedlåtande ton, skulle jag efter ett tag vilja vara allt annat än kristen. Samtidigt som det inte skulle vara så dumt att bli påmind om att Gud alltid är med mig och älskar mig. Men i mitt fall så skulle jag kunna komma undan från det, jag kan praktiskt sätt säga att nej jag är inte kristen längre. Jag KAN ge upp min tro, jag skulle aldrig kunna göra det men det GÅR. Jag kan inte sluta vara svensk, hur mycket jag än försöker så kommer jag alltid att vara svensk. Jag har inte valt att vara svensk, jag bara är det.
Jag kan göra precis lika lite åt det som du kan, så varför stoppa ner det i halsen på mig?
Jag kan inte svara på varför Gud skapade människor med olika färger på huden, men jag lovar dig att det var INTE för att vi ska såra varanndra pga det. För på insidan ser vi alla likadana ut, och visst håller ni med om att det är insidan som räknas?
Så hörni, om ni verkligen måste mobba någon så gör det för något de själva har valt. Ska du mobba mig så mobba mig hellre för min tröja än för mina öron. För tröjan har jag valt, och mitt val är starkare än dina ord.
Men jag förstår verkligen inte varför man ska såra någon i onödan. Du vill inte bli det så varför skulle andra vilja bli det? (skulle du vilja det råder jag dig, sök hjälp!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback