Jag har nu sett flera tv program där folk blivit sjuka och velat prova på bön. De prövar att fråga om Guds hjälp när inget annat fungerar, när döden är så nära att de ser himlen runt hörnet. Många berättar om något de hört i kyrkan som små, när de varit där med någon förälder som brukade be. Ofta i filmer kommer man tillbaka till den kristna tron, varför är det så? Kan man inte utgå från Gud och kristendomen från första början? Jo vi ska acceptera att det finns människor med andra religioner som också ser filmerna kanske, men vad är bäst lite religion eller ingen religion? Jag tänker att hur skulle jag tycka om det gällde en islamsk film, lite muslimer eller ingen religion alls? Personligen så tycker jag att filmer gott och väl kan innehålla religiös grund, oavsett vilken religion det gäller. I och för sig så vore det kanske inte jättekul om alla filmer handlade om muslimer och genomfördes med islamska regler där man inte får ha vilka kläder man vill och inte heller får sysselsätta sig med vad man vill. Nu känner jag mig väldigt sträng och lagom negativ men de filmer jag har sett är faktiskt så.

För ett tag sedan diskuterade jag och pappa det här med att Sverige inte längre är ett kristet land, hur politiken går ihop med det och hur många invånare som är kristna egentligen. Politiken får ni bilda er egen uppfattning om från grunden eftersom att politik inte riktigt är min grej. Men i alla fall så sa jag att det är typ tre-fyra personer i min klass som är kristna och då är nog min klass den som innehåller flest kristna på hela centralskolan. Pappa sa då att om en olycka skulle inträffa och flera föräldrar gick bort, hur många skulle inte då komma till kyrkan? Jo då kanske några fler än 4pers skulle dyka upp i kyrkan men är man då kristen? När man till vardags kritiserar allt som har med kristen tro att göra, men när något inträffar är kyrkan så okej att man frivilligt kan gå dit. Har jag fel eller är det verkligen verkligheten jag skriver om?
Jag är lite skeptisk till detta, självklart är det bättre sent än aldrig men hur mycket kan Gud acceptera egentligen? Jag skulle inte acceptera att någon kritiserar och kränker mig och sedan kommer till mig och ber om hjälp och stöd för att något jobbigt inträffat. Eller skulle jag? Jo det skulle jag kanske för jag hatar när folk gråter och är ledsna utan att jag kan göra något. Men skulle du acceptera det?
Stackars Gud har väl inget val... Han har ju lovat att älska alla människor oavsett, och inte är han en lögnare inte! Nej, min Gud är i alla fall godheten själv!

Kanske gäller "Man får vara nöjd med det lilla sa pigan som satte sig på nappen!" (Som också är från en reklam, se tidigare inlägg)