Hatar är ett väldigt starkt ord som jag nästan önskar att det inte fanns. Det används alldeles för mycket i fel sammanhang. Men nu känner jag verkligen att jag skulle vilja ha ett starkare ord än så... För att göra detta till ett textligt diagram (bara för att vi ska prata matte nu) så började mitt matteliv för bra och sen helt fel. Jag låg sist i klassen i matte, egentligen var det nog för att jag redan kunde allt och då fanns det ju ingen bra anledning till att jobba. Så ett sommarlov i trean eller nått fick jag jobba en halv mattebok bara för att jag låg efter. Sen låg jag först i matte och var nästan bäst i klassen, till och med sjuan. I åttan segade jag mest eftersom att jag inte behövde jobba när jag redan låg före de flesta andra. Och nu i nian, vilken mardröm! Jag försår ingenting, eller jo dem svåra uppgifterna, eller de som ska vara svårt kan jag, men grunderna förstår jag inte alls. Och jag erkänner att jag inte anstränger mig så mycket jag skulle kunna göra för att lära mig det heller, men det känns onödigt på något sätt. Matten handlar nu om att förenkla allt så mycket det går och det är precis det jag försöker göra, enda problemet är att jag och författarna av matteboken inte tycker samma saker är enkla. Mitt nyaste försök till att på nått sätt vinna över mattebokens siffror och bokstäver är "Gör först och tänk sen". Jag jobbar alltså med att förenkla uttryck och ekvationer och sånt som är superkul (ni hörde min irroni där va?). Men anledningen till att man har X,Y,Z mm är ju för att man inte vet vad som ska stå där, alltså skriver du det innan du försökt med de du skriver. Om du istället gjorde först och skrev sen så skulle du kunna skriva tydligt vad det var istället för att krångla till det med en massa "hemliga tecken". Hemliga tecken är bara kul irl och inte i böcker.