Om två dagar, exakt på minuten är jag helt nydöpt. Om ganska exakt 45 timmar (när jag skrev det här) kommer jag kliva ned i dopgraven i borgenkyrkan och bli döpt. Jag ska döpa mig, jag ska göra något jag inte riktigt fattat än. Jag är superlycklig och jätte nervös. Tänk om jag får kallsup, tänk om jag ramlar i spiraltrappan, tänk om jag inte hinner klä på och sminka mig på dem där fem-tio minutrarna jag har på mig. Tänk om jag ramlar eller nått annat pinsamt. Men tänk om det blir helt perfekt! Alltså jag vet inte vad jag ska tro, tänka, känna jag vet ingenting. Fast ändå är läget under kontroll. Det är en skum och fantastisk känsla. Åh så spännande!!!