Lever på andras lycka!

Jag har funderat på varför jag lever. Av vilken anledning lever jag? Är det för min skull eller för någon annans skull? Är det för lycka och kärlek eller pengar och karriär?
Jag tänker att om jag skulle leva för min skull. Om jag fanns här bara för att tjäna pengar och bry mig om mig själv, då skulle jag lika gärna kunna dö nu. Egentligen, vem skulle sakna mig? Utan att hjälpa andra mäninskor är jag som en marionettdocka utan nån som håller i snörena. Om jag brydde mig om pengarna och en karriär så skulle jag kunna bli i stort sett vad som helst, inte sångerska då, men jag skulle kunna plugga till det jag ville för att tjäna pengar och leva lyxliv. Men vill jag det? Nej. Vem får nytta av det? Ingen. Jag skulle inte vara glad när jag kom hem från jobbet om jag bara var där för att tjäna pengar och inte för att det är kul. Inga leksaker i världen väger upp en bitter mamma. Inget gör mig som varm i hjärtat som att orsaka glädjen i en annan  människas ögon. Jag vill knyta nya band. Min högsta önskan skulle vara att räcka till och bara hjälpa alla som behöver det. Finnas tillgänglig och nära hela tiden. Lyfta människor och finnas som ett stöd och hjälp när dem har det svårt. Ni kanske, som jag, inser att det är Guds uppgift. Jag är inte Gud. Men Gud skapade människan till sin avbild och tänk att få se sig själv i spegeln och veta att jag till 200% gör mitt bästa för att se Gud där. Jag kommer aldrig bli perfekt. Varje dag gör jag misstag, det kommer jag alltid att göra. Men varje dag hjälper jag inte en människa, inte än. Men snart så gör jag det. Det är något jag strävar efter, att hjälpa andra. Att dela den livsglädjen jag har och att göra så som jag tror att Jesus vill att jag ska göra. Jesus hade inte skrattat åt att killarna i sjuan tog bort brandsläckaren från väggen. Jag tror han hade sagt nått i stil med att om du tappar den där på tån så går tån i tusen bitar, inte värt att riskera va?
Jesus hade inte gnällt på mattanterna att skolmaten var äcklig, han hade sagt tack för maten ändå.
Jesus hade inte gått förbi när han sett en nyligen dumpad tjej med cigarett i munnen gråta. Han hade stannat, frågat hur hon mår och gett henne en kram. Han hade låtit henne gråta ut på hans axel och hon hade själv velat fimpa den där cigaretten.
Jesus hade inte gått hem från skolan med blicken i marken. Han hade kollat upp och hejat på personerna han mött med ett leénde.
Jag kan inte bota sjuka, farvandla vatten till vin eller beröra tusentals personer. Men jag kan försöka att varje dag göra dagen lite bättre genom att vara där och sprida glädje och sanning. Och jag vet att det kan du också göra. Hjälpa tanten över gatan, heja på farbrorn utanför affären, le till den stressiga mamman på gatan, sätta dig vid den ensamma kille i matsalen. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback